tisdag 26 februari 2008

Trött soffpotatis

Potatisen och jag har en hel del gemensamt för tillfället. Vi är båda vintertrötta och lite gråaktigt glåmiga, potatisen slipper i och för sig amma nätterna igenom men den har å andra sidan legat mörkt och instängt sedan den plockades upp i höstas. Vi är båda två i behov av en rejäl uppiffning för att komma till vår rätt. Här kommer potatisen i sällskap med rotfrukter och en syrlig dressing, härligt gult och smakrikt! Vi åt den tillsammans med stekt isterband och inlagd gurka, förmodligen smakar den utmärkt tillsammans med en fet och krispigt stekt wienerschnitzel.

Receptet kommer från Vinet till maten av Catarina Hjort af Ornäs.

Rotfruktssallad
4 personer

½ rotselleri
2 palsternackor
4 potatisar
1 liten kålrot
Lättsaltat vatten till kokning

Dressing:
1 stor gul lök
1 dl olivolja
1 dl vatten
¾ dl vitvinsvinäger
1 msk lantbuljong (motsvarar ca ½ buljongtärning)
Salt och vitpeppar

Skala och hacka löken grovt. Blanda löken och resterande ingredienser till dressingen i en kastrull. Koka upp och låt koka i 4 minuter. Ta kastrullen från plattan.

Skala och dela alla rotfrukter i 1 * 1 cm stora tärningar. Koka dem mjuka var och en för sig i lättsaltat vatten, se upp så att de inte blir mosiga. Ta upp rotfruktstärningarna och lägg dem efterhand i den ljumna dressingen. Smaka av salladen med salt och vitpeppar. Servera den ljummen eller låt den marinera över natten och servera den kall.

måndag 25 februari 2008

Degen som (hus)gud(en) glömde

När jag öppnade kylen i lördags morse så hängde ett labradoröra över mjölkpaketen på dörren. När jag letade vidare hittade jag ett öra till lite längre in över några syltburkar. Sambon hade lite tidigare noterat detta och snabbt smällt igen kylskåpsdörren. Ovanför syltburkarna hittade jag den skyldige, burken med min överblivna levain. Tidigare i veckan bakade jag ett levainbröd ur Hedhs ”Bröd”, brödet blev väl sisådär – inte riktigt värt insatsen. Jag har varken utrustning eller tålamod för att göra de där fantastiska bröden, men jag kan inte låta bli att försöka. Hedhs recept är ingenting för nybörjare eller för dyslektiker, de är extremt krångliga och mycket knöligt skrivna (fast å andra sidan kvalar jag kanske in i nybörjarfacket här). Jag satte en vildjäst för några veckor sedan som jag hade kvar en skvätt av i kylen - jag borde ha anat hur mycket drag det skulle vara i den när jag såg den runda botten på plastflaskan - maman och chefen jäste fint och levainen lika så, allt enligt Heds anvisningar. När jag sedan satt brödet så stod jag där med en rejäl bit överbliven chef och en lika rejäl levain. Båda två åkte in i kylen och det var alltså den överblivna levainen som rymt ur burken. Jag fick flera gånger plocka upp förrymda degbitar ur kylskåpet under lördagen.


Inspirerad av Lotta Lundgren så bestämde jag att vi skulle baka pizza till söndagsmiddag. På söndags morgonen skrämde jag upp degen enligt Pain de Martins instruktioner till ”Det godaste”. Sen glömdes degen bort, vi tog en lång promenad och hamnade på Naturhistoriska Riksmuseet där vi kollade in utställningarna. Väl hemma hade degen växt till sig ordentligt, det var en redig deg och hade förmodligen räckt till en sisådär tio pizzor … Jag bakade ut fyra pizzor och ett bröd, bottnarna och brödet fick stå och jäsa medan jag gjorde i ordning fyllning och tomatsås. En av pizzabottnarna åkte ogräddad ner i frysen - återkommer senare med en rapport om hur den klarar av en så brutal hantering – resten av bottnarna gräddades efter respektive familjemedlems önskemål. På min så blev det lite tomatsås och ost, tunt skivad lök och grön paprika, tonfisk och svarta oliver. Behöver jag säga att den smakade alldeles utmärkt? Brödet som inte ens skulle bli, blev det häftigaste bröd jag någonsin bakat. Brun och knaprig skorpa och stora hål! Jag fick stora hål! Jag är löjligt stolt över mig själv.

Äntligen!

Här är en produkt jag har väntat på, ekologiska bönor i tetrapack! Vi är storkonsumenter av konserverade bönor. Mycket mat lagar jag själv från grunden, men bönorna köper jag gärna färdiga eftersom vi ofta använder det som ”nödmat”. Hoppas de smakar lika gott som de vanliga burkarna. Det finns fyra olika sorters bönor: svarta bönor, kikärtor, kidneybönor och stora vita bönor, heja Zeta!

söndag 24 februari 2008

Gorot

Morötter är verkligen förträffliga, de kan rivas till råkost. Man kan koka, fräsa eller glasera dem som tillbehör. Man kan obemärkt peta ned dem i köttfärssås. De är lysande i grytor. Man får saftiga bröd och kakor om man tillsätter morot. Listan kan göras lång. Sen kan man också göra en morotspaj, och det är inte dumt det heller.

Morots- och fetapaj

1 dl olivolja
1 ½ dl grovt rågmjöl
1 ½ dl vetemjöl
En stor nypa salt
Knappt 1 dl iskallt vatten

Fyllning:
1 gul lök, finhackad
2 vitlöksklyftor, pressade
3 stora morötter, grovt rivna
Olivolja
Örtsalt och svartpeppar
1 burk crème fraiche (valfri fetthalt)
½ dl mjölk
3 ägg
1 paket (150 g) fetaost
Solrosfrön

Sätt ugnen på 200˚C.

Värm olivoljan till pajdegen i en kastrull. Tillsätt mjölet och saltet, rör tills det blir smuligt. Ta kastrullen från plattan och rör snabbt ned vattnet i degen. Tryck ut degen i en pajform och förgrädda pajskalet i ca 10 minuter.

Fortsätt under tiden med fyllningen. Låt lök, vitlök och morötter mjukna utan att ta färg i en stor stekpanna tillsammans med lite olivolja. Smaka av blandningen med salt och peppar.
Vispa ihop crème fraiche, mjölk och ägg. Smula ned fetaosten och tillsätt morotsblandningen, rör om ordentligt. Häll ut fyllningen i pajskalet. Strö över solrosfrön. Grädda i ca 35 minuter.

fredag 22 februari 2008

Fransk mjölmat

På torsdagar äter vi mjölmat, alltså någon form av pannkakor, plättar eller våfflor. De vanliga klassiska varianterna av dessa är ju mer som efterrätter än riktig mat - framför allt för att de är svåra att kombinera med grönsaker. Vad ska man egentligen äta för grönsaker till pannkakor med sylt? Rivna morötter är väl det som passar minst dåligt, men riktigt bra är det inte heller. En grönsakssoppa innan brukar ju lösa problemet, men det är inte alltid som man orkar laga det också.

Men det finns ju andra salta varianter av stekt mjöl som är lättare att kombinera med grönsaker till en mer välbalanserad måltid. Vi håller på att steka oss igenom all världens pannkakor, idag kom turen till franska galetter – alltså bovetepannkakor. Vi fyllde dem med skinka, riven ost och lite nymald svartpeppar – sonen gav upp den kombinationen halvvägs och åt istället sylt. Efter att ha googlat lite om galetter hittade jag andra förslag på fyllningar som skinka, riven ost och stekt ägg (galette complète) eller getost, honung, ruccola och pinjenötter. Det här kommer vi att äta igen!

Galetter
Ca 4 personer, antalet galetter beror på storleken på stekpannan

500 g bovetemjöl
Ca 7 - 8 dl vatten
2 ägg
1 ½ tsk salt
Rapsolja till stekning

Till serveringen:
Rökt skinka i skivor
Smakrik riven ost
Svartpeppar
Ruccola och tomater

Blanda samtliga ingredienser till galettesmeten, ta den mindre mängden vatten först. Mixa den riktigt slät med en stavmixer. Kontrollera tjockleken på smeten, den ska vara ungefär som en vanlig pannkakssmet, om den är för tjock späd med mera vatten. Låt smeten svälla minst ½ timme men gärna flera timmar.

Värm en stekpanna på medelvärme och pensla den lätt med olja. Kontrollera smeten igen så att den är lagom tjock, den kan behövas spädas med mera vatten. Slå lite smet i pannan och vicka ut smeten kvickt, stek gyllene (det räcker att steka den på en sida, men om du vill kan du vända den och steka den på andra sidan också). Lägg på 1 – 2 skivor rökt skinka, strö över lite riven ost (ca 1 msk) och mal över lite svartpeppar. Vik ihop galetten och servera tillsammans med ruccola och tomat.

onsdag 20 februari 2008

Minsta motståndets lag

Det råder undantagstillstånd här hemma. Jag är själv hemma med barnen ett par dagar och då råder minsta motståndets lag. Alla sover i samma säng, vi tittar på TV i sängen på morgonen, vi tittar på Bolibompa och äter fruktsallad. Det serveras mängder med frysta ärtor och annan barnanpassad mat. Fast ikväll blir vi fulltaliga och då återgår allt till normala vanor igen.

Fiskburgare med spenatsallad
4 burgare

500 – 600 g färsk eller fryst och tinad vit fisk, t.ex. sej, pollock eller hoki
1 ägg
2 msk potatismjöl
½ - 1 tsk salt
Vitpeppar
Ev. panko eller ströbröd till panering
Smör och rapsolja till stekning

Spenatsallad:
1 påse/tråg med baby eller vanlig spenat
½ dl medelhavsyoghurt
Rivet skal av 1 citron
Saften av ½ citron
½ tsk socker
1 vitlöksklyfta, riven
Salt

Till serveringen:
Rödlök i skivor
Grovt bröd
Tomatklyftor

Skölj fisken och klappa den torr med papper. Dela fisken i stora bitar och kör den smulig med knivarna i matberedaren. Tillsätt ägg, potatismjöl, salt och vitpeppar. Kör till en fin fördelad smet.

Forma smeten till burgare och vänd dem i panko eller ströbröd – för en magrare variant går det bra att hoppa över paneringen. Stek burgarna gyllene på båda sidor i en blandning av smör och rapsolja.

Skölj spenaten och låt den rinna av. Om du använder vanlig spenat så riv av bladnerven och dela spenaten i mindre bitar. Blanda yoghurt, citronskal, citronsaft, socker, vitlök och salt i en skål. Vänd ner spenaten.

Lägg burgaren i ett rostat grovt bröd med rödlöksringar och spenatsalladen. Servera med tomatklyftor.

Av fiskfärssmeten går det utmärkt att göra bebisfiskbullar. Följ receptet ovan men hoppa över saltet (eller ta ur lite färs innan du tillsätter salt). Forma fiskbullar och sjud ett par minuter i osaltat vatten. Dottern såg misstänksam ut men smakade i alla fall på dem.

tisdag 19 februari 2008

Liiiteä suuugen

Man får väga sina ord på guldvåg när man pratar med små barn. Sonen har börjat utveckla ett rätt märkligt språk med en massa av mammas hemmabyggda ord och formuleringar. Obegripligt för de flesta men otroligt charmigt.

Ibland blir man lite sugen och då sitter det fint med ett kex eller två eller tre. Jag blev inspirerad av Frun på gården som bakat kex. Idag bakade jag en sats rågkex och en sats digestivekex. Rågkexen blev knäckebrödslika, men goda. Digestivekexen blev däremot riktigt bra - smakar nästan som köpta (om det nu är något att eftersträva) - fast min version överrensstämmer som vanligt inte med förlagan.

Digestivekex - med vad som fanns i skafferiet
ca 20 stycken

2 dl fiberhavregryn
½ dl skrädmjöl
1 ½ dl stenmalet vetemjöl
2 tsk råsocker
½ tsk bikarbonat
¼ tsk vaniljpulver
1 nypa salt
75 g smör
Saften av ½ citron
1 msk mjölk

Sätt ugnen på 175˚C.

Kör havregrynen i matberedare tills de är krossade. Tillsätt skrädmjöl, vetemjöl, socker, bikarbonat, vanilj, salt och smör. Kör tills det blir smuligt. Pressa i citronsaften och tillsätt mjölken när maskinen är igång. Kör tills det bildats en degklump.

Kavla ut ca 3 mm tjock, ta ut runda kakor och nagga. Grädda kakorna ca 15 minuter.

torsdag 14 februari 2008

En flört med sonen

Det har varit lite si och så med ätandet här hemma på senaste tiden - alltså sonens ätande. Det som ena dagen varit jättegott är nästa dag jätteäckligt och kommer inte över hans skrikande läppar. Frysta ärtor är hans grej för tillfället, men ibland behöver man lite varm mat ovanpå de kalla ärtorna. Det här är ett säkert kort: pasta, oliver och kapris – sonen blev mätt och slapp förfrysa magsäcken. För visst åt han ett par deciliter frysta ärtor idag också …

Pasta med stark tomatsås, kapris och oliver
4 personer

3 – 4 msk olivolja
2 vitlöksklyftor, tunt skivade
2 gula lökar, finhackade
2 torkade röda chilifrukter
1 tsk socker
Ca 300 g passerade tomater
En skvätt vatten
Örtsalt och nymald svartpeppar
1 burk kapris
Två nävar svarta oliver, urkärnade och skivade

500 g pasta

Värm olivoljan i en stor stekpanna. Tillsätt vitlök och den gula löken. Smula ned de torkade chilifrukterna, för en mildare smak: lägg i dem hela och fiska upp dem innan du slår i oliver och kapris. Fräs tills löken och vitlöken är gyllene. Strö över sockret, låt det smälta. Häll över tomterna och en skvätt vatten. Låt koka ihop ca 15 minuter. Koka under tiden pastan enligt anvisningarna på paketet.

Smaka av såsen med örtsalt och svartpeppar. Häll av kaprisen. Tillsätt kapris och oliver till såsen, låt det puttra ihop några minuter. Häll ned den kokta pastan i stekpannan och rör om så att all pasta täcks ordentligt av såsen. Servera tillsammans med drivor av färskriven parmesan.

onsdag 13 februari 2008

Partykraschare

En oinbjuden gäst hade smugit sig ned i räkpåsen jag tinade till gårdagens middag. Nått måste ha gått på tok vid sorteringen, för det var en riktigt ful fisk! Räksuget avtog en sisådär hundraprocent…

tisdag 12 februari 2008

Geronimo

Jag verkar nästan ha utvecklat ett tvångsmässigt beteende som liknar Mel Gibsons rollfigur i Sammansvärjningen. Fast istället för att köpa Räddaren i nöden som rollfiguren gör när han inte riktigt vet vad han ska ta sig till eller råkar gå förbi en bokhandel så handlar jag strömming. Så självklart kom jag tillbaka med ett paket när jag tagit min dagliga tur till den lokala butiken. Idag blev det en ny variant med curry, den blev väldigt lyckad. Den fungerar nog utmärkt tillsammans med ris och vill man byta ut dillen så tror jag att persilja eller färsk koriander skulle kunna vara väldigt gott.

Curryströmming

600 g rensad strömming med ryggbenet borttaget
Salt och vitpeppar
50 g rumsvarmt smör
¾ dl finhackad dill
2 ½ dl matlagningsgrädde
1 msk curry
½ tsk salt
½ msk vetemjöl
Ströbröd

Sätt ugnen på 225˚ C.

Blanda smöret med dillen.

Skölj och torka av strömmingen. Klipp bort ryggfenan och lägg ut dem med skinnsidan ned på en skärbräda.

Salta eventuellt och peppra strömmingarna. Bred ut dillsmöret på strömmingen. Rulla ihop dem och lägg dem trångt i en eldfast form.

Blanda matlagningsgrädde med curry, salt och vete mjöl. Vispa ordenligt eller kör med en stavmixer så att alla klumpar försvinner. Slå gräddblandningen över strömmingen och strö över ströbröd.

Grädda strömmingen i ca 25 minuter. Servera den ljummen med potatismos, kokt potatis eller ris.

torsdag 7 februari 2008

Glittriga små fjäll

Hoppas man inte blir som det man äter. I så fall kommer vi snart att utveckla fenor, gälar och små glittriga fjäll! Men det är ju helt enligt plan att äta mycket fisk. Strömming och fisk i största allmänhet, är mat som sonen slukar i stora lass. Han är ju i och för sig inte fyllda tre än, så vi får väl se hur länge han förblir opåverkad av omgivningen. Hoppas det håller i sig länge, tillsvidare äter vi fisk flera gånger i veckan.

Kräftströmming
4 personer

600 g rensad strömming med ryggbenet borttaget
Salt och vitpeppar
1 tsk socker
2 tsk dillfrö
Ca 400 g passerade tomater
Dill

Skölj och torka av strömmingen och lägg ut dem med skinnsidan ned på en skärbräda.

Salta och peppra strömmingen. Rulla ihop dem med skinnsidan innåt och lägg dem trångt i en smord låg, vid panna eller gryta.

Strö över sockret och dillfröna. Häll över de passerade tomaterna, strömmingen skall knappt täckas. Lägg på ett lock och sjud strömmingen på svag värme i ca 10 minuter.

Strö över finhackad dill. Låt strömmingen svalna (rätten är som godast riktigt kall) och ät tillsammans med kokt potatis och knäckebröd med smör och lagrad ost.

onsdag 6 februari 2008

Fettisdagsfisk

Igår blev det en bortglömt klassiker som skolbespisningen rutinmässigt lagade på 80-talet. Då rynkade jag på näsan - nu äter vi förtjust allihop. Efter maten serverades det gigantiska, hembakta semlor med mycket mandelmassa. En bra mat-tisdag helt enkelt.

Fiskpudding
4 personer

Risgrynsgröt till 4 personer (på 1 ½ dl risgryn)
400 g fryst vit fisk av t.ex. Sej, Pollock, Hoki eller Gädda
2 ägg
Salt och vitpeppar
Ströbröd
Smör

Koka en (osötad) risgrynsgröt enligt anvisningarna på paketet.

Sätt ugnen på 225˚ C.

Lägg fiskblocket på en tallrik. Tina fiskblocket på låg effekt i mikrovågsungen i 4 – 5 minuter. Höj effekten till max och tillaga fisken i 7 – 8 minuter – tills den är vit och ogenomskinlig. Salta och peppra fiskblocket ordentligt. Flisa sönder fisken i små bitar.

Rör ned äggen och fisken risgrynsgröten. Rör runt ordentligt så att allt blandas väl. Häll smeten i en väl smord ugnssäker form. Strö över rikligt med ströbröd och klicka över smör efter samvete. Grädda i ca 45 minuter. Servera med kokta gröna ärtor.

måndag 4 februari 2008

Det puttrar, spirar och gror

Ärtskott

Varenda ledig vrå i köket är fylld med små projekt. Varje morgon och kväll måste jag gå en runda och vattna, mata och skaka mina små inneboende.

Jag har precis satt en vildjäst på aprikoser enligt Pain de Martins recept, den har inte kommit igång än men mot slutet av veckan är det nog dags att fundera på vad man kan göra med den. Surdegarna vilar just för tillfället i kylskåpet men annars så brukar de stå bak på spiskanten och puttra fint.

I fönstret står en burk med spirande sockerärtor och jag har precis sått en ny omgång ruccola. På kaffebryggaren står ett litet fat med smörgåskrasse.

I kylen har jag precis stoppat in en omgång med broccoligroddar och en groddmix på alfaalfa, senap och rädisa. Groddburken har jag laddat upp med min absoluta groddfavorit bockhornsklöver i första våningen. I den andra våningen ska mungbönorna - som just nu ligger i blöt - ligga.

Mer närproducerat och färskt än så här blir det inte! Men, jag drömmer om söta saftiga sommartomater, krispig gurka och färska örter. I sommar så ska jag frossa.

Groddmix, alfaalfa, senap och rädisa

Nygrodd ruccola