Vilda lökar

Kristihimmelfärdshelgen tillbringades traditionsenligt på "svärföräldrarnas" lantställe beläget på en skärgårdsö i Norrtäljetrakten. Det opålitliga vädret varierade från strålande solsken och kaffe på altanen till mjölkvit dimma och tutande mistlurar.

Jag passade på att gå på skattjakt i skog och mark, jag älskar att klättra och krypa runt i snåren. Tyvärr hade fästingarna klarat den kalla vintern och vaknat till liv. Efter att klivit av tomten i några minuter så kunde jag plocka fyra "fulingar" från byxorna, på dottern fick vi plocka en från axeln.

Men, man behöver inte gå långt för att fylla sin korg. Svärföräldrarnas gräsmatta är fylld av både skogslök (kajp) och backlök, när barnen springer över gräsmattan sprids en mild lök doft. Senare på våren så klipps gräsmattan, så jag plockade med en stor knippa hem. Om man traskar iväg till andra sidan ön kan man även hitta lökarnas rolls royce - Ramslök med sin milda vitlökssmak.


Kall skogslökssås
4 personer

3 dl gräddfil
3/4 dl majonnäs
En stor knippe skogslök, finhackad (ca 3 dl)
Örtsalt
Vitpeppar

Blanda ihop samtliga ingredienser. Låt gärna såsen stå och dra i kylskåpet en halvtimme, Vi åt såsen till ungsstekt lax.

Skogslök (Kajp), Allium scorodoprasum

Backlök, Allium oleraceum

Ett lyckat experiment

För några veckor sedan besökte vi svärföräldrarnas lantställe. Tomten är kantad med mängder av vackra enar. Jag passade på att plocka en burk. Det fanns mycket bär på buskarna men det var en plågsam process - väldigt stickigt. Det tar bären två och ett halvt år att bli mörkt blåaktiga och mogna. Vid det laget har de begravts långt inne i enen eftersom nya skott har vuxit ut och täckt de mogna bären. Bären använde jag till att testa ett recept som jag sneglat på länge, hemgjord enbärsdricka. Smaken blev förvånande fräsch och frisk om än mycket söt, vi spädde drickan med naturellt mineralvatten.

Receptet kommer från Inger Ingmanssons "Naturens läckerheter".

Enbärsdricka

3 dl enbär
7 dl vatten
3 dl socker
½ dl sirap
1 tsk humle
1 msk bakjäst

Blanda alla ingredienser utom bakjästen i en kastrull. Mixa blandningen med en mixerstav så att enbären krossas lätt. Koka blandningen i 10 - 15 minuter. Låt brygden svalna till 40˚. Tillsätt jästen och rör om tills den löst sig. Låt brygden stå i rumstemperatur i 2 dagar. Sila av och buteljera drickat. Förvara svalt.

Gamla meriter

En solig sommardag så slog experimentlustan till i köket. Med Inger Ingmansons "Naturens läckerheter" i näven gick jag ut på svärföräldrarnas sommarstugetomt för att se vad som fanns att tillgå. In kom jag med ett fång älggräs. Efter att ha testat att koka örtte på bladen så koncentrerade jag smaken i en flaska älggrässirap. Förutom te och sirap så kan man göra älggräsdricka på samma sätt som flädersaft.

Receptet kommer från ovan nämda bok.

Älggrässirap

1 l lätt sammanpackade älggräsblad
8 dl socker
9 dl vatten

Skölj älggräsbladen.

Koka bladen, socker och vatten i ca 1 timme.

Sila bort bladen och fyll sirapen på atamonsköljda flaskor. Sirapen kan användas t.ex. till glass eller till en kolasås. Jag sparar min för att koka älggräsknäck till jul!

Filipendula ulmaria

Svärföräldrarnas sommarställe besöks av en galen älgko utan någon som helst respekt för människor. Ibland tar hon dessutom med sig sina två kalvar, lite nervöst när barnen är ute och leker. Hon är dessutom svår att jaga bort, mistlurar och motorsågar biter inte. Men sätter man barnens lektält över huvudet och springer så har hon vett nog att lufsa iväg bort i skogen. Vem vet om det är älggräset som lockar?

Huvudologi

Man får göra som mormor Vädervax och använda sig av lite huvudologi. Om man börjar älska sitt ogräs så kommer det förmodligen på ren djävulskap att försvinna. Ibland fungerar världen så, men för att få bort kirskålen så måste man beväpna sig med stora mängder tålamod eller väldigt starka bekämpningsmedel. Det senare är inget jag rekommenderar men en av mina gamla kollegor berättade att han tänkte utrota kriskålen med en jordfräs … Jag kände mig tvungen att upplysa honom om att kriskålen har jordstammar med rik skottbildning där varje enskild bit växer upp till nya plantor om de bryts eller grävs av … Det hade dock varit spännande att se havet av kirskål han hade skaffat sig året efter jordfräsens framfart. Hur som helst, kirskålen fyllde jag kycklingfiléer med och kärleksörten blev ett lätt kokt tillbehör. Vilda växter har en skarpare och bittrare smak än kultiverade växter och den löktrav som jag plockat var lite för uppväxt, späda exemplar kan man annars göra ett milt löksmakande aromsmör på.

Receptet på kycklingruladerna är en modifierad variant av Inger Ingmansons recept i ”Naturens läckerheter”.

Kycklingrulader med kriskål
4 personer

250 g späd kirskål
3 – 4 kycklingfiléer
Salt och svartpeppar
Vetemjöl
Smör

2 ½ dl vatten
½ tärning lantbuljong
2 dl crème fraiche
Salt och peppar
En skvätt Marsala

Förväll kirskålen lätt och hacka den fint.

Skär försiktigt i kycklingfiléns tjocka sida så att du kan vika ut filén. Salta och peppra rikligt på filéerna och fördela kirskålen över dem. Rulla ihop filéerna och fäst med tandpetare. Vänd filerna i vetemjöl och stek dem gyllen bruna i smöret. Slå på marsala, vattnet och buljongtärningen och låt kycklingfiléerna gå klart.

Plocka upp kycklingen och låt den vila på en skärbräda. Vispa ut crème fraichen i skyn och låt det koka ihop till lagom såsaktig konsistens. Smaka av med salt och peppar. Skär kycklingen i skivor och servera med pasta eller ris.

Lätt kokt kärleksört med smör, salt och peppar. Intressant smak, lite syrigt och gurklikt.

En välfylld korg

På bilden syns kirskål, kärleksört, gullvivor, löktrav, spansk körvel. Man kan även skymta lite granskott och rabarber. Observera för att plocka granskott måste man ha markägarens tillstånd!

I helgen plockade jag en hel korg fylld med gratismat! Häggblommorna har lagts i en burk tillsammans med vitvinsvinäger och en skvätt vitt vin, nu ska burken bara stå och gosa till sig ett par veckor i ett soligt fönstret – sen får vi se om jag lyckats fånga in våren i en burk! Granskotten ligger varvade med socker i en burk och väntar på att bli hostmedicin. Gullvivorna är förvandlade till gullvivesocker enligt Gittos recept och ikväll så äter vi upp kirskål, löktrav och kärleksört. Rapport utlovas senare!

Häggblommor

Mer ogräs åt folket!

Det är kalasväder utanför fönstret och jag vill ut och plocka ogräs! Tyvärr så är det lite för bil- och vägtätt där vi bor för att man ska kunna använda de växter som tittar upp i häckar och längs gångvägar. Varje dag går jag lystet och spanar in löktrav och kirskål och önskar att jag bodde långt ut på landet. Förra helgen så var vi ute i skärgården igen, på tomten var det föredömligt ogräs fritt – endast nässlor gick att uppbringa – lite trist tyckte jag.

Den här omgången nässlor omvandlades till nässelpesto. Vi har ätit den tillsammans med pasta och sesampanerad kycklingfilé, på mackor och i pastasallad. Den blir väldigt god och kan användas på samma sätt som vanlig klassisk pesto.

Receptet kommer ifrån Naturens läckerheter av Inger Ingmanson.

Nässelpesto
4 personer

3 dl färska nässlor (ungefär 100g förvälda nässlor)
2 vitlöksklyftor, rivna eller pressade
1 ½ dl pinjenötter, solrosfrön, mandel eller hasselnötter (jag använde lika delar pinjenötter och rostade solrosfrön)
1 dl riven parmesanost eller annan lagrad och smakrik ost t.ex. västerbotten
1 dl olivolja
Salt och peppar

Skölj och förväll nässlorna ett par minuter. Krama ur nässlorna ordentligt.

Häll nötterna i matberedaren och kör tills de bildar ett grovt pulver.

Riv osten. Häll ned nässlor, ost, vitlök i matberedaren. Kör tills nässlorna är finfördelade. Häll i olivoljan i en fin stråle medan matberedaren är igång. Smaka av med salt och peppar.

Vinterns första egenskördade primörer

Urtica dioica, vad du än har hört - använd handskar när du plockar dem!

Ur led är tiden, förra veckan – fortfarande februari - så plockade jag nässlor på en blåsig skärgårdsö strax utanför Kapellskär. Idag var det dags att tillaga dem. Jag brukar koka nässelsoppa på vårarna men idag hittade jag ett nytt gammalt recept i boken Roslagsmat som jag fick lust att testa. Resultatet? De blev jättegoda!

Om man vill lära sig mer om den gratis-mat som naturen har att erbjuda så har jag två bra boktips. Den ena ”Naturens läckerheter”av Inger Ingmanson innehåller recept och även lite kulturhistoriska inslag om hur växterna använts genom tiderna, den andra boken ”Vanliga vilda växter till mat, krydda och hälso- och kroppsvård” av Pelle Holmberg och Marie-Louise Eklöf koncentrerar sig mer på hur man identifierar växterna och hur man medicinskt kan använda dem. Väldigt intressanta är de båda två i alla fall, de brukar kunna få åka med mig i väskan på somrarna. En annan bok som jag inte bläddrat i men som jag är mycket sugen på är ”Kan man äta sånt?” av Inger Ingmanson – den gamla upplagan har varit slut hos förlagen i många år men det här är en omarbetad nyutgåva.

Nässelplättar
ca 4 personer

1 ½ dl förvällda och hackade nässlor
2 potatisar, fint rivna
1 morot, fint riven
6 dl mjölk
2 dl grahamsmjöl
2 dl vetemjöl
2 ägg
1 tsk salt

Blanda alla ingredienser och stek som vanliga plättar. Servera med lingonsylt.