torsdag 23 oktober 2008

Smaker som förändras

Bild från Wikipedia

Jag har blivit gammal. Det är inte de gråa hårstråna eller det faktum att jag med stormsteg börjar närmar mig 40 som avslöjar mig. Jag har börjat gilla ansjovis.

Jag har i och för sig alltid gillat Janssons frestelse men då har jag mycket noggrant pillat ut alla ansjovisbitar. På senare tid när jag själv börjat göra Janssons så har jag mixat fiskfiléerna för att slippa få de salta bitarna i munnen. Men nu älskar jag det. Jag längtar efter det. Jag vill ha det i röror och jag vill till och med ha gubbiga ansjovismackor med kokt ägg.

En annan ny favorit är lagerblad, en krydda som jag numera inte klarar mig utan. Absolut nödvändigt i köttfärssås. Mycket gärna trädda mellan fiskbitarna på ett fiskgrillspett. Fantastiska när de sticks in i fettskårorna på helstekt fläskkött.

Har din smak förändrats? Har du börjat gilla något på senare år som förut inte alls tilltalade dig?

tisdag 21 oktober 2008

Pizza Bästa

Vi pratade pizza på jobbet för någon dryg månad sedan och då fick jag att par kalasgoda tips av en vegokille. Här samsas båda tipsen på samma pizza nämligen halloumi och aubergine. Det var så fantastiskt gott så vi har gjort det ett par tre gånger sedan dess. OK, ungarna är väl inte lika överväldigade men pizza är ju pizza ... Det tar inte 10 minuter som på pizzerian på hörnet, men vi tycker det är väl värt besväret. Ibland grillar vi även röd paprika och har på, det blir den inte sämre av.

Aubergine och halloumipizza
4 personer

Deg:
50 g jäst
2 ½ dl ljummet vatten
1 tsk salt
4 msk olivolja
420 g stenmalet vetemjöl

Tomatsås:
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 msk olivolja
1 tsk socker
2 msk tomatpuré
1 skvätt balsamvinäger
1 burk krossade tomater
1 lagerblad
Oregano
Salt och svartpeppar

Fyllning:
1 mellanstor aubergine
Olivolja till stekning
1 - 2 paket halloumi
Ev. röd paprika
Kalamataoliver, urkärnade
Färsk basilika

Skiva auberginen tunt och lägg i ett durkslag. Blanda runt ordentligt och låt auberginen stå och rinna av. Gör det gärna redan på morgonen.

Skölj av auberginen ordentligt och låt den rinna av.

Fortsätt med tomatsåsen. Finhacka den gula löken och vitlöken och fräs den gyllengul i olivoljan. Tillsätt tomatpuré, socker och balsamvinäger och låt det hela fräsa ett par sekunder till. Slå i krossade tomater, lagerblad och oregano. Låt tomatsåsen puttra på låg värme tills det är dags att lägga ihop pizzan.

Sätt ugnen på 250˚C

Sedan är det dags för pizzadegen. Rör ut jästen i ljummet vatten och tillsätt sedan salt, olivolja och mjöl. Blanda till en smidig deg. Låt jäsa i ca 30 minuter. Grilla under tiden auberginen.

Torka av aubergineskivorna så att de är riktigt torra. Pensla dem med olivolja på båda sidor och grilla dem snabbt i grillpanna tills de får ett snyggt mönster. Vill du ha röd paprika, så grillar du även den i grova strimlor.


Platta eller kavla ut degen på en stor plåt klädd med bakplåtspapper. Smaka av tomatsåsen med salt och svartpeppar. Bred ut tomatsåsen tunt (ungefär hälften går åt, resten kan du frysa tills nästa gång du är pizzasugen). Fördela de grillade aubergineskivorna, den skivade halloumin och oliverna över pizzan. Strö över finriven parmesanost. Grädda i 10 – 15 minuter.

Strö över basilikablad och servera genast!

torsdag 16 oktober 2008

Ingenjörsmässig matlagning

Just nu är det ju sambon som sköter vardagsmatlagningen hemma. Som jag skrivit tidigare så är han totalt ointresserad av att jaga mat. Han är dessutom ingenjör och har en ingenjörsmässig inställning till matlagning. En typiskt exempel:

Jag: Lagar du köttfärssås till middag?
Han: OK, har du ett recept?
Jag: Visst, det är bara att slå upp i vilken kokbok som helst. Fast jag brukar ju alltid ha i lagerblad och vitlök. Sen brukar jag ta blekselleri eller rotselleri om vi har det hemma. Morötter förresten, det brukar jag också ha i. Och rödvin om vi har och en skvätt balsamvinäger också och lite socker ...
Han: (Suckar)
Jag: Men det är bara att smaka sig fram
Han: (Dubbelsuckar)

Lite senare ringer telefonen på jobbet, i bakgrunden hör man hur ungarna vrålar, han har svårt att behärska rösten.
Han: Hur stora bitar ska jag hacka löken i?

Han har uttryckt en önskan om "En kokbok för ingenjörer". Gärna illustrerad med sekvensdiagram i UML. När han väl fått snitts på en rätt skulle han - om han bara fått för mig - laga den fem dagar i rad för att finslipa tekniken in till perfektion. Kålpudding i all ära, men inte fem dagar i rad, inte ens en gång i veckan. Fast ungsrostade rotsaker med kikärtor och fetaost skulle jag nog kunna äta åtminstone en gång i veckan.

Ungsrostade rotsaker med kikärtor och fetaost
4 personer

Mängderna är ungefärliga, vi brukar ta det vi har hemma. Är det något man inte gillar tar man förstås bort det eller ersätter med en annan grönsak eller rotsak.

6 potatisar, i klyftor - gärna med skalet kvar
3 - 4 rödlökar, i klyftor
2 - 3 morötter, i stavar
ca 1/4 rotselleri, i mindre bitar
2 - 3 palsternackor, i stavar
3 msk olivolja
Örtkryddor, de man tycker om t.ex. timjan, rosmarin
Salt
Svartpeppar

1 burk kikärtor
1 paket fetaost

Sätt ugnen på 250˚C.

Ta fram en stor form eller en plåt med kanter. Häll ett par matskedar vatten i botten på plåten. Lägg i rotfrukter, lök och potatis. Häll över olivolja. Salta, peppra och strö över örtkryddorna. Blanda allt ordentligt. Sätt in plåten i mitten av ugnen i ca 45 minuter, rör om lite då och då.

Skölj kikärtorna ordentligt. Strö kikärtorna över rotsakerna och smula över fetaost, servera genast. Vi använde Lillängens gårdsmejeris Getaost en, getost av feta typ som marinerats i franska örtkryddor och rosépeppar.

tisdag 14 oktober 2008

Dessa förpackningar

Är det någon annan än jag som är missnöjd med storleken på de flesta förpackningarna? Jag vet inte hur producenter kommit fram till att det ska vara tre korvar i en förpackning eller att ett paket spagetti ska väga 500 g eller 1000 g? Är det uträknat så att man alltid måste köpa flera paket korv än man egentligen behöver eller att man alltid ska ha spagettislattar liggandes kvar och skräpa? För hur många vi än varit i familjen så har storleken hitintills aldrig passat. Som spagettin, ett halvt paket à 500 g är för lite till oss - två vuxna, två små barn plus en extra matlåda till mig - ett helt paket blir alldeles för mycket. Då finns det två alternativ, antigen spara en löjligt liten mängd spagetti till en annan gång eller att koka hela paket och göra något roligt av resterna en annan dag . Vi väljer oftast det sistnämnda eftersom jag avskyr slattar.

Den här rätten gjorde mamma när vi var små. Eller, det kan vara så att hon bara gjorde det en gång och att jag minns det väldigt väl. Det är i alla fall ett bra sätt att ta tillvara överbliven spagetti.

Spagettitortilla
4 personer

1 stor gul lök, finhackad
1 vitlöksklyfta, tunt skivad
1 msk + 1 msk olivolja
ca 2 portioner kokt spagetti (motsvarande ca 150 g okokt spagetti)
3 – 4 ägg
2 msk grädde
En dutt cayennepeppar
Salt och svartpeppar

Fräs lök och vitlök mjuk i 1 msk olivolja. Klipp eller skär ned spagettin i mindre bitar. Häll ner spagettin i stekpannan och låt den fräsa med ett par minuter så att den blir varm .

Rör under tiden ihop ägg och grädde med lite cayennepeppar, salt och peppar. Häll ned spagetti och lök i äggblandningen. Blanda ordentligt, allt ska vara ordentligt täckt med ägg. Gör rent stekpannan. Ställ tillbaka stekpannan på spisen och häll i 1 msk olivolja. Häll i ägg- och spagettiblandningen. Stek tortillan på låg värme i ca 10 minuter. Vänd tortillan med hjälp av en tallrik och stek vidare i 5 – 10 minuter eller så kan du ställa in hela stekpannan i ugnen under grillen i ca 5 minuter – ställ stekpannan rätt långt ned i ugnen så att det inte bränns. Servera tillsammans med kryddig korv – t.ex. lammkorv - och en sallad.

måndag 13 oktober 2008

En första försmak av jul

I lördags besökte vi traditionsenligt "Jul på Österbybruk", en julmässa eller julmarknad om man så vill där man kan inhandla hantverk och delikatesser i en fantastisk bruksmiljö.


I år förtogs glädjen lite av att en av mina favoritutställare saknades. Jag hade laddat en kylväska med frysklampar för att kunna införskaffa ett antal paket av Alhs fantastiska isterband, men icke, vi fick gå tomhänta därifrån. Några burkar marmelad, hällebröd, ett antal getostar från Lillängens gårdsmejeri och en burk valnötter i lövbladshonung fick däremot följa med hem. Men isterbanden sörjer vi, det finns inga godare.

Tack!

I förra veckan så fick jag en utmärkelse av Annika, jag tackar och bockar för berömmet och blir nästan lite generad! Det är alltid lika spännande när jag märker att ni läser här hos mig. Visst har jag en statistikfunktion påslagen så att jag kan se hur många besökare jag har och hur ni har kommit hit, men det är alltid roligast med kommentarerna. Nu ska ni få lite bloggkuriosa, sedan jag startade bloggen i september 2007:
  • har jag haft 8044 besök
  • har de flesta besökarna kommit hit via en google-sökning
  • 28 personer har googlat på "boaorm" och sedan ramlat in här
  • "julomelett" är den nästvanligaste sökningen strax efter "roslagsmat" och då kan jag ju passa på att tipsa om julomeletten, den är inte dum!
  • en hel del besök hit kommer från andra matbloggar, den blogg som genererar mest besök är Vera lagar
Då kan jag ju passa på att berömma just den sistnämda bloggen - Vera lagar, en av mina favoritbloggare som jag genast skickar utmärkelsen vidare till. Anledningen till att jag gillar att läsa där är att det brukar finnas välskrivna och intressanta inlägg med en massa trevliga vegetariska recept - precis sådan mat som jag själv skulle vilja äta varje dag!

I övrigt så finns mina favoritbloggar upplagda i länklistan här på högerkanten.

måndag 6 oktober 2008

Det utlovade regnet

I går kom det utlovade regnet och oj vad det blåste och regnade! Vi stannade inne i värmen hela dagen och - där tänkte jag skriva "och myste" men ungarna höll på att bli galna av allt stillasittande, så den mest korrekta beskrivningen av situationen var snarast att vi försökte överleva dagen. Sonen var ilsken som ett bi eftersom han bara ville ut och gräva med sin nya minilastare, lillasystern förföljde storebroren som en igel och var ivägen. Följdaktligen utbröt slagsmål lite nu och då. Resten av tiden klängde de i kökslådorna och skrek. Pust. Men helt plötsligt så slås man av hur goa de är mitt i allt elände. Dottern som vill gosa med sin mamma och gör knäböj sådär en hundra gånger för att kunna pussas med nappen i munnen och sonen som pratar så där härligt knasigt som bara en treåring kan och får ett stort gråtanfall när han kommer på att hans ballongsvärd som han fick på Kolmården i somras gick sönder efter fem minuter. Man måste ha det rätt bra om man kan gråta förtvivlat i tio minuter över en trasig ballong. Vi passade på att laga riktig nostalgimat - mormors köttgryta - och den smakade precis lika gott den här gången som alla andra gånger. Efter middagen så lade sig äntligen lugnet och vi kröp upp i soffan alla fyra med en filt över oss och tittade på Kattonauten med Pettson & Findus och då var det precis så där mysigt som det ska vara en ruskig höstdag.

lördag 4 oktober 2008

Väderdöv


Idag skulle det vara oväder, fast när jag tittar ut genom fönstret så ser jag en härligt blå himmel med lite vita molntussar på behörigt avstånd. Egentligen har jag slutat lyssna på meteorologerna för länge sedan, det är så ofta det inte stämmer i alla fall. Det är helt enkelt lättare att sticka ut näsan och se efter hur det är egentligen. En annan anledning till att jag inte tar till mig meteorologernas råd är att jag aldrig lyckas se vädret på TV, jag kan sätta mig framför TVn och innan man vet ordet av så är vädret över och jag har inte hört ett ord. Jag kan aldrig koncentrera mig och tankarna flyter genast iväg, det händer varenda gång. Tyvärr lider min sambo av samma åkomma så vi har gett upp. Fast just idag så lyckades vi höra prognosen på omväger och nu har vi inget planerat. Så vad gör vi idag? Kanske stannar vi inne och bakar kanelbullar eller så kommer vi på något. En annan bra aktivitet är att laga en gryta, det är verkligen den höstigaste maten man kan tänka sig. Inspirationen till den här grytan kommer från Carola Magnussons "Manna".

Alogobi à la Rubel
6 personer

8 gula lökar, klyftade
1 burk krossade tomater
1 ½ dl rapsolja
1 msk paprikapulver
1 msk chilipulver
1 msk gurkmeja
2 msk vitlökspulver (ej vitlökssalt)
½ msk kanel
2 lagerblad
2 msk koriander
1 ½ msk torkad ingefära
1 msk spiskummin
1 hel kanelstång
2 dl mandelgrädde eller sojagrädde
2 msk havssalt
6 potatisar
1 litet blomkålshuvud

Lägg lök, krossade tomater, olja och samtliga kryddor i en stor gryta. Koka löken riktigt mjuk under lock i ca 35 - 40 minuter. Tillsätt mandelgrädden och mixa till en slät sås med stavmixer - låt kanelstången och lagerbladen vara kvar och mix dem med.

Skala potatisen och dela den i större bitar. Tillsätt potatisen och koka den nästan mjuk. Ansa blomkålen och skär den i mindre buketter. Tillsätt blomkålen och koka ytterligare 5 minuter. Servera med basmatiris.