måndag 31 mars 2008

Doplunch

Dottern är inte längre hedning. I lördags så döptes hon och efter dopet samlades vi hemma hos oss för att äta lunch och dricka dopkaffe. Det hela blev en riktigt trevligt tillställning!

Jag var sjuk under förra veckan så det var inte alls speciellt roligt att laga mat och baka den här gången. Dessutom har jag varit rejält handikappad i köket eftersom jag saknat all lukt och smak. Helt plötsligt är recept oumbärliga när man inte längre själv kan avgöra hur det smakar.

Meny:

  • Varmrökt lax & najadrökt lax
  • Räkor
  • Dillgratinerad potatis
  • Sparrispaj med parmesanost
  • Saffransaioli & örtsås
  • Blandad sallad
  • Fina gifflar & kavring från Rosendal
  • Brie, cheddarost, rökt ost
  • Rosenmarmelad & päronmarmelad


  • Kaffe & saft
  • Ricecrisptårta med hallon, brysselkex och frysta minimuffins


Receptet kommer ifrån Odlarens kokbok av Charlotte Jenkinson & Susanne Almers.

Sparrispaj
Ca 6 personer

Pajdeg:
100 g smör
150 g (2 ½ dl) vetemjöl
1 msk vatten

Fyllning:
250 g grön sparris i 5 cm bitar
½ purjolök, strimlad i 5 cm långa bitar
3 ägg
2 dl vispgrädde
2 krm salt
1 krm svartpeppar
75 g parmesanost, finriven

Börja med pajdegen. Kör smör och mjöl smuligt i en mat beredare. Tillsätt vattnet och kör snabbt ihop till en deg. Tryck ut degen i en paj form (ca 24 cm i diameter). Ställ formen kallt i ca 30 minuter.

Sätt ugnen på 200˚.

Förgrädda skalet i 10 minuter.

Koka upp lättsaltat vatten i en kastrull. Koka sparris och purjolök i 1 minut, slå av vattnet och spola dem i kallt vatten. Låt sparris och purjolök rinna av ordentligt.

Vispa ihop ägg, grädde, salt, peppar och parmesanost. Fördela sparris och purjolök i pajskalet. Slå äggblandningen över pajen.

Grädda mitt i ugnen i ca 20 minuter.

onsdag 26 mars 2008

Feed a fever, Starve a Cold?

Vi ska döpa dottern på lördag och förberedelserna är i full gång. Det ska bakas, fejas, strykas och lagas mat. Jag varvar förberedelserna med att ligga på soffan och äta Alvedon. Olägligt nog så verkar jag ha åkt på samma sjuka som sonen och sambon redan haft. Vi får hoppas att dottern klarar sig. Idag har jag i alla fall bakat portionsbröd till doplunchen som ska serveras på lördag. Gifflar, återigen något som jag har dimmiga minnen från min barndom - jämna födelsedagar, smöriga gifflar, krustader eller vol-au-vent med räkstuvning.

Hur var det nu det engelska uttrycket gick? Jag kommer aldrig ihåg, är jag sjuk och sugen på något så äter jag ...

Receptet kommer ifrån Bjudningsboken 23 av Gunnel Eriksson.

Fina gifflar
32 stycken

50 g jäst
50 g smör
4 dl vatten
1 ägg
1 ½ tsk salt
Ca 1,3 l vetemjöl

Fyllning:
Ca 50 mjukt smör

1 uppvispat ägg
Vallmofrö

Smula ned jästen i en stor skål. Smält smöret i en kastrull. Slå på vattnet och värm detgvätskan fingervarm, 37˚. Häll degvätskan över jästen och rör om tills den löst sig.

Tillsätt ägg, salt och ca 1 l av vetemjölet. Arbeta till en smidig deg och tillsätt efterhand mer vetemjöl. Låt degen jäsa under bakduk i ca 30 minuter.

Sätt ugnen på 250˚.

Arbeta degen smidig och slå upp den på bakbord. Dela degen i 4 delar och forma till runda bollar. Kavla ut varje boll till en rund kaka ca 30 cm i diameter. Dela rundeln varje rundel i 8 snibbar och bred ut det rumsvarma smöret över snibben. Rulla ihop giffeln (börja på den breda sidan) och lägg på bakpapperklädd plåt. Låt jäsa under bakduk 30 – 45 minuter.
Pensla gifflarna med det uppvispade ägget och strö över vallmofrö. Grädda i mitten av ugnen ca 8 minuter. Låt bröden svalna på galler under bakduk.

fredag 14 mars 2008

Dolda nyttigheter

Som ni märker så försöker vi äta ärtor och pannkakor på torsdagar. Eller det kanske ni inte har märkt? Begreppen har utvidgats en hel del, det är snarare soppa och mjölmat som serveras på torsdagar.

Efter köttsoppan så serverades det morotsvåfflor med vanilj tillsammans med keso och hallon. Den här delen av middagen var sonen bra mycket mer intresserad av, han knaprade i sig flera stycken. Tur att man kan smyga in grönsaker på de mest märkliga ställen så sonen inte drabbas av skörbjugg.

Våfflorna blev extremt matiga, man kände att de var gjorda på annat än rent vetemjöl – men det var väldigt svårt att identifiera vad de innehöll.

Receptet kommer från ”Sött och sunt till dessert” av Lena Brorsson Alminger.

Morotsvåfflor med vanilj
Ca 12 stycken

3 ägg
4 ½ dl kolsyrat vatten (gärna kolsyrat hemma, annars fungerar t.ex. Loka naturell bra)
3 medelstora morötter
3 dl vetemjöl
1 ½ dl grahamsmjöl
¾ dl havregryn
3 msk vaniljsocker
½ tsk havssalt
2 ½ msk rapsolja

Tillbehör 1:
Keso
Kanel

Tillbehör 2:
Keso
1 paket frysta hallon
½ dl lönnsirap

Tina hallonen enligt anvisningarna på paketet. Rör dem mosiga tillsammans med lönnsirapen.

Fortsätt med våffelsmeten. Vispa äggen lätt, vispa sedan ned det kolsyrade vattnet.

Riv morötterna grovt och rör ned dem i äggblandningen.

Tillsätt vetemjöl, grahamsmjöl, havregryn, vaniljsocker, salt och oljan. Rör till en klumpfri smet. Om smeten blir för tjock så tillsätt med kolsyrat vatten.

Grädda dem rätt hårt i våffeljärnet, men se till så att det inte bränns. Vi har ett våffeljärn med teflonbeläggning så vi behöver inte olja järnet – om man inte har det så hoppar man över oljan i smeten och penslar istället våffeljärnet med oljan.

Servera med tillbehören.

Uppsnabbad soppklassiker

Igår lagade en klassisk köttsoppa, det tror jag inte jag har ätit sedan jag gick i skolan. Det var riktigt gott, annars minns jag all skolsoppa – ärtsoppa undantaget - som slabbig, överkokt där veckans rester smusslats ned. Uppsnabbningen av köttsoppan bestod just i att jag använde köttrester istället för att koka köttet till soppan, visst går man miste om den trevliga buljongen – men det här fungerade finfint. Jag använde skalkarna av en bit tillagad hel fläskkarré, egentligen ska det ju vara nötkött - men det var vad jag hade hemma.

Sonen grinade och vägrade äta även fast jag hällde ned frysta ärtor. Eller så kanske det var just därför han grinade – för att jag förstörde hans älskade ärtor.

Köttsoppa
4 personer

200 g stekta eller kokta köttrester, tex. stek, rostbiff av nöt, fläsk eller lamm.
2 stora morötter, i tärningar ca 1 * 1 cm
¼ rotselleri, i tärningar ca 1 * 1 cm
½ purjolök (delad på längden så man får med både av det gröna och vita), skivad
1 l vatten
2 tärningar lantbuljong
Ev. persilja

Skär köttet i tärningar, ca 1 * 1 cm.

Koka upp vatten och buljongtärningar. Tillsätt övriga ingredienser och låt rotsakerna koka mjuka i ca 15 minuter. Strö eventuellt över persilja. Servera soppan rykande het tillsammans med knäckebröd och ost.

onsdag 12 mars 2008

Med inspiration från medelhavet

Jag är mycket förtjust i smakkombinationen spenat, vitlök och dill. Första gången jag kom i kontakt med kombinationen var på en konferensresa i Grekland. Vi beställde in samma spenaträtt kväll efter kväll och tyckte den var fantastiskt god - det tog ett långt tag innan vi lyckades identifiera vad det var som gjorde den speciell! Idag blev det en fiskgratäng som fick ta upp smakerna, annars är kombinationen (tillsammans med fetaost) fantastisk i en paj.

Sonen ägnade de första femton minuterna åt att skrika och grina över hur äcklig maten var. Sedan hoppade han upp i pappas knä och åt upp hans fisk, potatismoset ratade han konsekvent idag igen.

Fiskgratäng med spenat, dill och fetaost
4 personer

400 g halvtinad alaska pollock
Salt och svartpeppar
Vetemjöl

1 gul lök, finhackad
1 vitlöksklyfta, finhackad
Olivolja
500 g fryst bladspenat
1 paket (2 ½ dl) Oatley iMat eller matlagningsgrädde
½ dl finhackad dill
Salt och svartpeppar
1 paket fetaost

4 portioner potatismos
1 ägg

Sätt ugnen på 225˚C.

Fräs lök och vitlök gyllenbruna i olivolja. Tillsätt den frysta spenaten, fortsätt fräsa tills all vätska försvunnit. Slå på grädden. Tillsätt dillen och smaka av med lite salt och svartpeppar.

Dela fisken i fyra bitar. Salta och peppra fisken samt vänd den i vetemjöl.

Rör ned ägget i potatismoset. Klicka ut potatismoset längs sidorna i en ungseldfast form. Häll hälften av spenatblandningen i mitten av formen. Lägg fiskbitarna på spenaten. Slå resten av spenaten över fisken. Smula över fetaost. Grädda i ca 40 minuter.

tisdag 11 mars 2008

Singöfläsk med flagg i ändan

Ja stekt strömming behöver väl egentligen ingen närmare presentation? En roslagsklassiker, få ingredienser, enkelt att göra, och väldigt billigt. Idag fyllde jag dem med lite kaviar och dill, det är inte nödvändigt men omväxling förnöjer. Sonen vägrade potatismoset men åt fyra strömmingar, det kommer att bli en klok kille!

Stekt strömming
4 personer

Drygt 600 g rensad strömming
Ev. Kalles kaviar och dill
Salt och vitpeppar
Grovt rågmjöl
Smör och rapsolja tills stekning.

Skölj strömmingen och torka den torr med papper. Salta och peppra köttsidan. Stryk eventuellt på lite kaviar och strö över dill. Lägg ihop strömmingarna köttsida mot köttsida och vänd flundrorna i rågmjölet. Stek dem gyllene ett par minuter på varje sida i rikligt med smör och rapsolja. Servera med potatismos, finhackad rödlök och rivna morötter.

måndag 10 mars 2008

Nostalgi i kubik

Mysfredag på sent 70-tal eller tidigt 80-tal, pappas varmamackor och en liten burk fanta. Här en aningens mordernare variant tidsenligt serverade på en rustik skärbräda av trä.

När det kommer till varma mackor så tycker jag nog att dessa är de godaste i alla fall, kanske just för att de var de första jag åt. Inte mycket till recept och då har jag trots allt piffat upp det lite granna, när jag var liten var det formbröd, falukorv, ketchup och svartpeppar punkt.

Pappas varmamackor

Franskbröd i skivor
Falukorv i tärningar
Chilisås
Oregano
Svartpeppar
Ost, riven eller skuren i små kuber

Sätt ugnen på 250˚C.

Blanda korven med så mycket chilisås så att det precis täcker korvbitarna. Krydda med oregano och svartpeppar. Rör ned osten. Klicka ut korvröran på brödet och grädda ca 5-10 minuter tills osten smält och de fått fin färg. Om man vill kan man förstås köra mackorna i ett smörgåsgrilljärn, då lägger man helt enkelt på en brödskiva till och klämmer ihop i grillen.

torsdag 6 mars 2008

Vinterns första egenskördade primörer

Urtica dioica, vad du än har hört - använd handskar när du plockar dem!


Ur led är tiden, förra veckan – fortfarande februari - så plockade jag nässlor på en blåsig skärgårdsö strax utanför Kapellskär. Idag var det dags att tillaga dem. Jag brukar koka nässelsoppa på vårarna men idag hittade jag ett nytt gammalt recept i boken Roslagsmat som jag fick lust att testa. Resultatet? De blev jättegoda!

Om man vill lära sig mer om den gratis-mat som naturen har att erbjuda så har jag två bra boktips. Den ena ”Naturens läckerheter”av Inger Ingmanson innehåller recept och även lite kulturhistoriska inslag om hur växterna använts genom tiderna, den andra boken ”Vanliga vilda växter till mat, krydda och hälso- och kroppsvård” av Pelle Holmberg och Marie-Louise Eklöf koncentrerar sig mer på hur man identifierar växterna och hur man medicinskt kan använda dem. Väldigt intressanta är de båda två i alla fall, de brukar kunna få åka med mig i väskan på somrarna. En annan bok som jag inte bläddrat i men som jag är mycket sugen på är ”Kan man äta sånt?” av Inger Ingmanson – den gamla upplagan har varit slut hos förlagen i många år men det här är en omarbetad nyutgåva.

Nässelplättar
ca 4 personer

1 ½ dl förvällda och hackade nässlor
2 potatisar, fint rivna
1 morot, fint riven
6 dl mjölk
2 dl grahamsmjöl
2 dl vetemjöl
2 ägg
1 tsk salt

Blanda alla ingredienser och stek som vanliga plättar. Servera med lingonsylt.


Omslagsbild: ISBN 9789151842707, Naturens läckerheter

tisdag 4 mars 2008

Bottenskrap

När man är hemma med sjuktbarn får man verkligen gnugga geniknölarna för att kunna åstadkomma något med det som finns hemma i kyl och frys. Just nu är det tomt, förrådet är fortfarande tomt efter januaris kyl- och frystömning. Inte för att sonen åt i alla fall, med hög feber så är alla ordinarie regler ur spel – men han överlever nog på frysta ärtor, russin, cornflakes och vatten ett par dagar i alla fall.

Len morotssoppa med knapriga örtskorpor
4 personer

500 g morötter, skalade och slantade
1 gul lök, grovt hackad
1 vitlöksklyfta, finhackad
1 msk olivolja
7 dl vatten
2 tärningar lantbuljong
Saften av 1 citron
½ burk mascarpone (125 g), går bra att ersätta med färskost av typen philadelfia
Svartpeppar och ev. salt
Cayennepeppar

Örtskorpor:
4 stora skivor dagsgammalt lantbröd
2 msk färska eller frysta kryddor (rosmarin, timjan, basilika och/eller oregano)
1 vitlöksklyfta, finhackad
2 msk olivolja
Havssalt

Sätt ugnen på 175˚C.

Börja med örtoljan till skorporna. Mixa kryddor, vitlök och olja till en slät örtolja. Dela brödet i stavar. Lägg brödet på en plåt och pensla alla sidor med oljan. Strö över örtsalt. Rosta i ugnen i 30 – 40 minuter.

Fortsätt med soppan. Låt gul lök och vitlök mjukna utan att ta färg i olivoljan i en stor kastrull. Tillsätt morötterna, vattnet och buljongtärningarna. Koka morötterna riktigt mjuka ca 30 minuter.

Mixa soppan riktigt slät. Pressa i citronsaft och tillsätt mascarpone eller färskost. Smaka av med salt, peppar och cayennepeppar. Hetta upp soppan. Servera soppan tillsammans med örtskorporna.


Skrytbild, resterna av lördagens levainbröd blev perfekta örtskorpor ... Jag vet inte om jag kan säga att jag fått kläm på det, men nu har jag faktiskt lyckats två gånger i rad. Den här omgången bröd bakades ut på fredagskvällen, fick jäsa en halvtimme i rumstemperatur - åkte sedan ut på balkongen (ca + 5˚ C) under dubbla bakdukar och gräddades sedan på lördagsmorgonen efter att ha rumstempererat sig under tiden ugnen blev varm.

måndag 3 mars 2008

Kusin-nostalgi

I lördags när lillasyster och kusin var på besök så passade vi på att återuppleva barndomsminnen, vi gjorde polkagrisglass precis som farmor gjorde när vi var små. Ska man vara petig så är det egentligen en parfait, men eftersom det på den tiden kallades glass så tänker jag fortsätta att göra det med just den här parfaiten. Den smakade faktiskt precis som vi kom ihåg den förutom att vi gillade den mer idag. Lite konstigt eftersom man på den tiden var mer svältfödd på sötsaker än idag, men vi har väl helt enkelt ändrat smak sedan vi var små. Gott var det hur som helst, vi vuxna smaskade i oss den helt själva – ungarna fick hålla tillgodo med Sias vaniljglass och strössel …

Farmors polkagrisglass
4 – 6 personer

3 äggulor
3 msk florsocker
1 ½ msk vaniljsocker
3 dl vispgrädde
Ca 3 – 4 dl polkagrisar

Krossa polkagrisarna, de ska vara struktur kvar på dem. Plocka undan ½ - 1 dl till garneringen.

Vispa äggulor, florsocker och vaniljsocker pösigt och gult.

Vispa vispgrädden fast och blanda ned den i äggsmeten. Blanda i de krossade polkagrisar.
Häll i en låg vid form med löstagbarakanter och frys i ett par timmar, om du använder en mindre högre form så krävs en längre tid i frysen. Plocka loss kanterna på formen och strö över de kvarvarande polkagrisarna.