Hemska skolminnen

Jag håller med Lisa, salldskål är inte roligt. De flesta minnena av salladskål är obehagliga. Jag ryser när jag tänker på skolbespisningens standardsallad på 80-talet - strimlad salladskål med tinad grönsaksblandning (alltså ärtor, majs och paprika). Om man då lär sig att det är så grönssaker ska smaka så förstår jag att det var många i min ålder som gav upp och helt enkelt slutade med grönssaker.

Några andra bottennapp som jag minns från skolbespisningen är:

• Blaskig korngrynssoppa med överkokta grönsaker och veckans köttrester


• Sönderkokt ochj blaskig fisk (torsk?) med kokt skalpotatis och äggsås


• Blodpudding som lagts omlott i en stor plåt och tillagats i ugnen så att hälften blivit torrt och hälften är halvrå

En gång har jag gråtit över skolmaten. Som nybakad ettagluttare som inte ville annat än att göra rätt och alla glada grät jag när jag inte mäktade med att äta upp skolbespisningens ungsbakade falukorv med strimlad purjolök och pulverparmesan. Det luktade spyor i hela matsalen.

Från det ena till det andra, här är ett sätt att göra salladskål lite mera ätlig.

Varma gröna grönsaker

Rester av kokta/micrade gröna bönor

Salladskål

Purjolök

Rapsolja

Ett par droppar sesamolja

Mirin

Ljus soja

Dela de gröna bönorna i mindre delar. Strimla purjolöken och salladskålen.

Värm oljorna i stekpannan. Fräs bönor och purjolök några minuter.

Tillsätt salladskålen och slå över lika delar mirin och ljus soja. Låt salladskålen mjukna något. Vi åt det till Teriyaki lax och kokt ris.