Präktig - av dumhet eller misstag?

Eller kanske både och? I lördagsmorse kom jag på att jag köpt grädde på fredagseftermiddagen. I en påse i hallen fann jag mina två halvliterstetror. Suck. Nu är jag inte så känslig när det kommer till mejeriprodukter så jag bestämde mig för att använda "lukta och smaka"-principen. Tetrorna var misstänkt bulliga och när jag sniffade på dem så luktade de ... inte som jag hade tänkt mig ... Jag gick och grämde mig ett långt tag - med tetrorna ståendes på köksbänken - men efter en snabbgoogling kunde jag konstatera att i alla fall någon i cyberrymden medvetet ställde grädden i rumstemperatur ett dygn innan det vispades smör av den. En given lösning. Sagt och gjort. En liter vispgrädde vispades raskt till smörkorn. Smörkornen tvättades och kramades tillsist i hop tillsammans med lite havssalt. Vips så hade jag en halvliter hemgjort smör som smakade alldeles utmärkt. Dottern slickade lyckligt vispar och skål. Inget jag tänker ägna mig åt framöver - men lite nöjd kände jag mig när jag slapp slå ut grädden i vasken.