Den första frostnatten

I morse när jag tittade på termometern visade den 3 grader. När jag sedan kom ut låg dimmorna täta över viken jag promenerar förbi på vägen till tunnelbanan. En strålande morgonsol fick grästråna att gnistra av frost och fukt. Det är med andra ord höst, en riktigt härlig höstdag. Det här är min absoluta favoritårstid och dagar som denna önskar jag att jag var ledig och kunde sparka löv i parken istället för att sitta instängd på kontoret. Men man kan inte alltid välja.

Jag vill äta varierat, men när det kommer till frukost så är jag rätt konservativ. Vissa människor kan ju inte tänka sig något annat än sin ”vanliga” frukost, det är inte mitt bekymmer. Jag älskar hotellfrukostar, men då är det någon annan som gör det. Vid 6-tiden på morgonen finns varken tid eller lust för improvisationer i köket utan då kör jag på något av de få spår vi har, som till exempel grötspåret. I vår familj äter vi havregrynsgröt, inget annat har hitintills fungerat. Rågflingegröt gillade ingen, mannagrynsgröt gillas av halva familjen och sedan har det tagit stopp. Det är ju i och för sig inget att gråta över, havregrynsgröt är nyttigt, billigt och går snabbt att laga till. Men i morse så testade vi en ny sorts gröt som alla faktiskt gillade! Receptet kommer ur "Jacobs hälsokök: mat på en kvart med familjemetoden" av Jacob Wismar. En alldeles nyinförskaffad kokbok som har ett nytt och fräscht upplägg, jag kommer nog att återkomma till den senare.

Vaniljgrötsmix
En stor burk

6 dl havregryn
6 dl rågflingor
6 dl dinkelflingor
3 msk äkta vaniljsocker

Blanda gryn och vaniljsocker väl. Förvara i en stor lufttät burk.

Vaniljgröt
1 person

1 dl vaniljgrötsmix
1 ½ dl vatten
½ dl mjölk
Salt

Blanda gryn, vatten, mjölk och salt i en kastrull. Koka upp och låt gröten puttra i ca 4 minuter under omrörning.

Servera med färska eller frysta bär, blandade frön och nötter samt mjölk. På min gröt hällde jag en blandning av krossade linfrön, hampafrön och hasselnötter.

På en höft

Den främsta anledningen till att jag började blogga var för att dokumentera våra släktrecept. Jag började redan för många år sedan med att skriva av gamla anteckningsböcker, halvtrasiga tidningsurklipp samt att intervjua mamma och mormor om hur de lagade vissa rätter. Jag kom aldrig längre än att recepten hamnade i ett Word-dokumentet på datorn. Jag visste liksom inte hur jag skulle sammanställa det. Det största problemet var ju att det inte var några riktiga recept utan snarare skisser för den som är van att laga rätten. Gräddas i god värme, lagom med mjöl är vanligt förekommande termer. För den lite mer moderna husmodern blir det då problem när man t.ex. inte har vedspis eller någon riktig känsla för hur mycket mjöl som är lagom i gammaldags rätt. Så jag har ägnat mig åt en del detektivarbete för att kunna återskapa maten jag är uppväxt med, jag är inte färdig än men jag är på god väg. Om du är intresserad av vilken mat jag åt när jag var liten, kan du titta här. Fast vissa maträtter lämnar jag som ett dimmigt minne, till exempel den stekta torskrommen - varken gott eller ens möjligt att laga idag.

Ett år med Roslagsmat

Idag fyller Roslagsmat 1 år! Det har varit ett otroligt stimulerande år, med många glada stunder i köket. Lite stress och dåligt samvete har jag haft när jag inte lyckats producera inlägg i den takt jag önskat. Men framförallt har jag haft många trevliga stunder när jag läst kommentarer och svarat på dem. Tack till alla er som läser här, vilka ni nu är!

Frukt för snaskråttor

Igår fyllde en av mina väninnor år. Vi lagade en höstmiddag hemma hos oss och jag tror hon blev nöjd med vad som bjöds. Krämig trattkantarellsoppa med rosépeppar och marsala, gratinerade ostmackor och som avslutning en riktigt snaskig äppelpaj med vaniljglass. Jag var i alla fall så mätt så jag knappt orkade röra mig efter det.

Har man ätit den här pajen så behöver man inte så många fler recept. Varför ska man testa något nytt när det kan bli så här gott? Knäckigt, segt och sött. Receptet är en favorit och kommer från Allt om Mat 14 - 15 2002. Om man känner att man ändå vill göra något annat så kan man ju prova Britas äppelkaka som är av samma kaliber.

Fias amerikanska äppelpaj

5 äpplen
1 tsk kanel
100 g smör
2 ½ dl socker
2 ½ dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
½ tsk salt
1 ägg

Sätt ugnen på 220˚C.

Skala äpplena och dela dem i klyftor. Lägg äpplena i en smord eldfast form. Strö över kanelen.

Smält smöret i en kastrull. Blanda ner övriga ingredienser i kastrullen. Fördela degen över äppelklyftorna och platta till den så gott det går. Pudra över lite kanel.

Grädda i 40 minuter i nedre delen av ugnen. Servera med glass.

Mardrömmar

I natt kommer jag att ha mardrömmar. Fyrtiosidor in i "Tyst hav" av Isabella Lövin och jag har kalla kårar längs ryggraden. Den här frågan kommer jag att återkomma till när jag har slukat boken. Huga.

Imponerad

Sambon - som inte gillar att laga mat - mailade alldeles nyss bilden ovanför. Alltså hur perfekta bullar kan karln få till på första försöker? Jag är urimpad! Jag skulle dock bli vääääääldigt besviken om det visade sig vara Pågens frysta, för de ser verkligen fabriksperfekta ut. Låter jag misstänksam? Egentligen är jag inte det minsta tveksam för jag vet att om han gör någonting så går han in för det helhjärtat. Jag tror att han får baka bullar hädanefter.

Kikärtor ett måste

Utan vissa basvaror i köket så känner jag mig nästan naken. Kikärtor är ett sådant exempel, jag försöker alltid ha minst ett par burkar eller tetror hemma. Man kan alltid sno ihop något snabbt, gott och hyggligt nyttigt till middag med dem. Ofta förvandlar vi dem till hummus, kikärtsbiffar eller en proteinrik sallad. Idag blev de rostade och instoppade i pitabröd tillsammans med grönsaker och fetaost.

I Stockholmsområdet kan man ofta hitta tre paket pitabröd - alltså 12 pitabröd - för tio kronor. Jag brukar bunkra och stoppa ned i frysen, ca 30 sekunder i micron - direkt från frysen - och vips så har man nästan färska bröd.

Kikärtsreceptet kommer ursprungligen från Arla.

Pitabröd fyllda med rostade kikärtor, fetakräm och grönsaker
4 personer

Rostade kikärtor:
2 burkar kikärtor
2 pressade vitlöksklyftor
1 tsk mald spiskummin
2 msk olivolja
½ dl färsk koriander, hackad
½ tsk salt

Fetaostkräm:
1 paket fetaost
2 dl medelhavsyoghrt
Svartpeppar

Till serveringen:
Pitabröd
Tomater i skivor
Gurka i skivor
Rödlök i tunna skivor

Börja med fetaostkrämen. Mosa fetaosten och blanda med yoghurt. Smaka av med svartpeppar och låt krämen stå kallt tills det är dags för servering.

Skölj kikärtorna och låt dem rinna av. Värm oljan i en stekpanna. Fräs kikärtorna tillsammans med vitlök och spiskumming några minuter. Blanda i koriander och salt.

Fyll pitabröden med fetaostkrämen, kikärtorna och grönsakerna.

Konservtorn

Dottern har kommit på att man kan bygga torn. Hon klarar av tre på höjden. Jag upptäckte det en dag när hon snabbt tultade iväg till skafferiet, rev ut konservbrukar och tetror. En tetra kikärtor, en tetra svarta böner och så en burk krossade tomater på toppen och vips så har men ett fint torn! Klossarna är inte alls lika roliga. Jag börjar ana ett visst matlagningsintresse, det måste uppmuntras!

Här kommer ett tillbehör som vi lagat hela sommaren och det är otroligt enkelt och fantastiskt gott - jag skulle kunna äta det varje dag! Receptet kommer från Allt för Föräldrars Mat & dryck-forum, ett trevligt ställe där jag hittar mycket inspiration.

Ungsrostad blomkål
4 personer

1 stort huvud blomkål
ca 3 msk olivolja
Salt & svartpeppar

Sätt ugnen på 225˚C.

Dela blomkålen i mindre buketter och lägg dem i en stor form. Häll över olja. Salta och peppra. Blandra runt ordentligt.

Rosta i ugnen i ca 30 minuter tills blomkålen är mjuk och gyllenbrun. Passar som tillbehör till det mesta!

Skrytsam

Idag har jag varit ledig och jag har tillbringat hela dagen i köket i ett tappert försök att fylla upp frysen. Jag vet att det här kan få vissa människor att se rött. Jämlikt eller ej, men jag gillar att stå vid spisen och baka och laga mat, och jag gillar inte att byta däck på bilen eller rensa avlopp. Inte för att min sambo heller gillar avloppen, men han är snäll och gör det. Om det är någon som oroar sig för oss kan jag trösta med att det är jag som köpt in samtliga verktyg i hemmet och att det är jag som byter glödlampor, sambon han stryker tvätten.

Jag lyckades ganska bra, jag har:

• Bakat två sorters bröd, ett halvljust med hela vetekorn och ett fullkornssurdegsbröd


• Kokat gröna linser och fryst in i portionsförpackningar


• Kokat dinkel och fryst in i portionsförpackningar


• Kokat en jättebinge minestrone och fryst in för kommande luncher och middagar


• Bakat fyllda lunchbröd med lök, paprika och bacon


• Bakat pizza och äppelpaj till middag

Jag bakade och bakade, tillsist tog vetemjölet slut. Havregrynen hade jag gjort slut på långt tidigare. Allt detta innan äppelpajen var bakad. Tur i oturen så har jag "Cranks bästa recept" och där används uteslutande fullkornsmjöl eller grahamsmjöl så jag fick ihop en paj tillsist.

Nästan nyttig honungs- och äppelpaj

Pajdeg:
3 ½ dl (200 g) grahamsmjöl
2 tsk bakpulver
50 g smör
½ dl rapsolja
3 msk vatten

Fyllning:
3 äpplen (ca 350 g)
1 ½ dl honung
Saften av en lime
1 tsk vaniljsocker
2 ½ dl ströbröd, gärna av fullkorn

Sätt ugnen på 200˚C.

Blanda mjöl och bakpulver i en bunke. Arbeta in smör och olja i mjölet tills det blir en smulig blandning. Tillsätt vattnet och arbeta snabbt ihop till en deg.

Tryck ut degen i en pajform.

Skala äpplena och riv dem grovt. Blanda äpplet med honung, limesaften, och vaniljsockret.Tillsätt ströbrödet och blanda väl.

Häll ut äppelfyllningen i pajskalet och grädda pajen i 30 - 35 minuter tills ingenting fastnar på provstickan. Servera tillsammans med vaniljglass eller vaniljsås.

Nu är jag trött och mätt, nu ska jag somna i soffan.

Do or do not ... there is no try

Nu när jag jobbar är det sambon som sköter marktjänsten hemma. Han är totalt ointresserad av matlagning och vore det inte för barnen så skulle vi äta havregrynsgröt och blodpudding de dagar han tvingades till spisen.

Igår kom jag hem till kokt gädda - som han själv dragit upp i söndags - med pepparotssås och kokt potatis. Mycket välsmakande och tillverkat enligt konstens alla regler. Nu är jag stolt som en tupp!

Den som väntar på nått gott ...

En av anledningarna till att det är så dåligt med inlägg här är att jag är mellan datorer. Leveransdatumet på min nya lilla sötnos har precis skjutits upp. Men när jag fått den nya då ... kommer jag kunna blogga på bussen till jobbet, i sängen eller i TV-soffan. Jag vet inte om det står någon livskris på tröskeln - allt som är litet, gulligt och rosa får min puls att öka, det är som när man var elva år och skulle välja luktsuddgummin i bokhandeln vid skolstarten.

Bilden är lånad från amazon.com