
Choklad kan man som ovanstående allergiker glömma. Efter att studerat samtliga chokladkakor i en Konsumbutik så kunde jag konstatera att all choklad som såldes där (mörka som ljusa)innehöll sojalecitin, spår av nötter eller jordnötter – allt i olika kombinationer, ingen skillnad på dyra eller billiga märken. Nu har jag inte studerat de riktigt fina chokladmärkena men det är å andra sidan inget man bakar eller bjuder en 5-åring på. Man blir ilsken när man ser Kraft Foods inställning till det hela, men något annat hade jag inte heller väntat mig.
Visste du förresten att bockhornsklöver som ingår i curryblandningarna är en baljväxt?
E 322 (Lecitin) – Lecitin används som antioxidations- och emulgeringsmedel. Det utvinns främst ur sojabönor och används i t.ex. godis, choklad, margarin och mjölkpulver
E 410 (Fruktkärnmjöl) - Används som stabiliserings- och förtjockningsmedel. Det framställs ur fröna på Johannesbrödträdet Ceratonia siliqua (Carob) vilken tillhör ärt-/baljväxtfamiljen och används t.ex. i glass och lätt crème fraiche.
E 412 (Guarkärnmjöl) – Används som stabiliserings- och förtjockningsmedel. Det framställs ur fröna från guarväxten Cyamopsis tetragonoloba vilken tillhör ärt-/baljväxtfamiljen och används t.ex. i vissa såser, fryst frukt, glass och milkshake.
E 413 (Dragant/tragakant) – Används som stabiliserings- och förtjockningsmedel. Det utvinns ur saven från vissa astragalusväxter vilka tillhör familjen ärt-/baljväxter och används i t.ex. godis, dressingar och mjukost.
E 414 (Gummi arabicum/akaciagummi) – Används som stabiliserings- och förtjockningsmedel. Gummi arabicum är den torkade mjölksaften från trädet Acacia senegal vilken tillhör ärt-/baljväxtfamiljen och används t.ex. i godis, läsk, glass, konditorivaror och tuggummi.
E 417 (Taragummi) - Används som stabiliserings- och förtjockningsmedel. Det utvinns ur växten Caesalpinea vilken tillhör ärt-/baljväxtfamiljen och används t.ex. i färdigrätter och glass.
Man kan ju tycka att vaniljglass borde kunna vara en tämligen säker produkt - grädde, mjölk, ägg, socker, vanilj. Men det är svårt, för att inte säga nästintill omöjligt att hitta en baljväxtfri glass i en vanlig matvarubutik. Sias gräddvaniljglass innehåller inte mindre än 11 ingredienser, varav två är utvunna ur baljväxter!
Så, nu har jag gnällt färdigt för den här gången! Heja hemlige kocken!
Syrliga limepinnar
Ca 12 stycken
2 äggvitor
1 dl strösocker
1 dl vispgrädde
2 dl medelhavsyoghurt
Fint rivet skal samt saften av 1 lime
2 tsk vaniljsocker
3 bunkar
Syrligt strössel:
½ dl pärlsocker
Fint rivet skal av ½ lime
Grön karamellfärg
1 tsk citronsyra
Glassformar, t.ex. från Ikea
Börja med strösslet. Häll pärlsockret i en burk. Droppa ned ett par droppar karamellfärg. Sätt på locket på burken och skaka runt ordentligt så att du får fin färg på sockret. Tillsätt det finrivna limeskalet, skaka runt igen. Strö över citronsyran och skaka runt ordentligt.
Bunke 1: Blanda medelhavsyoghurt, finrivet limeskal, limesaft och vaniljsocker ordentligt.
Bunke 2: Vispa grädden.
Bunke 3: Vispa äggvitan fast. Tillsätt sockret lite i taget, fortsätt vispa tills sockret löst sig.
Blanda försiktigt ihop innehåller i samtliga bunkar. Strö ½ tsk strössel i varje glassform, fyll på med gräddblandningen och strö tillsist ½ tsk strössel i glassformen. Sätt i glasspinnen och frys i ca 6 timmar.